KMJ 1977-1987

En krönika nedtecknad av Göran Bæckström i december 1987 - uppdaterad, kompletterad och Internet-anpassad i januari 1999.

1977

Sommaren 1977 fick Göran Bæckström veta att det stod en förfallen modelljärnväg på Herrhagen i Karlstad, som hade tillhört KFUM i Mariebergsskogen ett okänt antal år tidigare. Den var ganska liten och bestod av ett enda stort berg med massor av tunnlar. Själva järnvägen var inget att bygga vidare på, men det fanns trafos m m tillbehör som gick att använda.

Karlstad kommun ställde upp helhjärtat. De fixade en gratis lokal intill MHFs miniracingbana och skänkte oss modelljärnvägen, virke, målarfärg, verktyg och 500 kr kontant för att vi skulle komma igång. Lokalen var i en gammal textilfabrik. Vi hittade massor av nålar och textildamm i golvspringorna!

I oktober efterlyste vi medlemmar i Allt om Hobby och några veckor före jul satte vi upp affischer på Albins och Frankes, på den tiden de två ledande leksaksaffärerna i Karlstad. Totalt anmälde 10 personer sitt intresse för modelljärnväg. Den 14 december 1977 bildades så KMJ av Göran Bæckström, Anders Jönestam, Lars-Erik Cederman, Dan Anders Persson, Conny Seidlitz och Tomas Svanelind. Av dessa är inga aktiva idag. Bland de första medlemmarna var också Dan Carlsson (i dag föreningens ordförande), Nils-Erik Prånge och Thomas Michanek.

1978

Vi började i januari med att måla hela lokalen i gult. Det var inte lätt att fixa i ordning en lokal med en takhöjd på ca 3,5 m. Lokalen saknade helt vatten och toalett och de första åren fick vi gå in i en annan trappuppgång för att nå vatten. Senare fick vi tillgång till det på närmare håll.

I mars var vi överens om att bygga en "Värmlandsmodell" i skala N. Efter en hel del justeringar av planerna blev det linjerna Segmon-Karlstad Ö, Skoghall-Hagfors och Torsby station som skulle byggas. I april började vi bygga Skåre.

När hösten kom flyttade Anders och Göran från Värmland och kvar fanns ett ungt gäng (alla var 15 år) som skulle ta över. Möten hölls tre gånger i veckan. Den 28 oktober 1978 kördes KMJs första tåg. Du2 + tre personvagnar. Bygget fortskred långsamt på Skåre-Karlstad och Deje-Kil.

1979

KMJ hade nu 12 medlemmar. Denna siffra höll sej tämligen konstant fram till 1985, då antalet raskt ökade! De unga medlemmarna ägnade kanske mer tid åt lek och stoj än åt att bygga modelljärnväg. KMJ var ju en ren ungdomsförening. Trots detta byggdes det en del med högst skiftande kvalitet. Dante kom med sin modell av Löfbergs Lila som är den snyggaste modell som någonsin skådats på KMJ! Linjenätet växte långsamt. Linjen Karlstad-Skoghall var klar och Karlstad station låg fast förankrad på plastmatta limmad på spånskiva. Detta var innan treetex började användas på KMJ. I slutet av året funderade vi ett tag på att lägga ned KMJ, men vi beslöt att fortsätta.

1980

Detta år blev det inte mycket gjort, men vid årets slut fanns det i vart fall 50 m spår utlagt på KMJ.

1981

Under våren 1981 färdigställdes flera bangårdar. Vi provkörde nätet som bands samman med en provisorisk bro (Kil blev aldrig byggt). Ett TC (TrafikCentral) byggdes för förarna. En ståtlig träkonstruktion där man satt ca 2,5 över golvet och hade bra blick över hela banan. Det var ett stabilt bygge som senare visade sej svårrivet. Fråga Göran och Jan som med risk för hörselskador plockade ner TC två år senare.

Under hösten stod verksamheten så gott som stilla.

1982

Året inleddes med att vi beslutade att lägga om verksamheten. Av N-banan skulle endast Karlstad och en uppställningsbangård finnas kvar. En ny bana i skala H0 skulle byggas med ett fantasi-Värmland som förebild. Det var detta år som vi ändrade Klarälvens historia. Föreningen hade nu medlemmar med god ekonomi, så KMJ lånade pengar (7000 kr) och köpte räls och fordon för hela kassan (ca 10000 kr). Nu var det liv i KMJ igen!

1983

Bol, Granskog, Värmlands Väsby m fl stationer byggdes under våren. Så gott som hela H0-banan rälslades och en hel del landskap blev byggt. I maj fick vi så besked om att kommunen inte hade råd att ha kvar lokalen. (Huset revs senare för att lämna plats åt ett hyreshus.) Under hösten medan vi gick i ovisshetens tecken byggde vi ett provisoriskt elsystem och i december rådde en febril aktivitet med mycket trafik. På KMJs 6-årsfirande var 123 fordon samtidigt på dåvarande Klarstad station.

1984

På nyårsdagen hölls första mötet i den nya lokalen på Sjöstadvägen på Hagaborg i Karlstad. Lokalen var sämre disponerad än den gamla, men var trevligare och lättare att arbeta i. Byggtakten var rekordhög och vid årets slut hade vi hunnit längre än på den gamla banan. Vi körde trafik på Klarstad-Höljerud och smalspåret Höljerud-Lövhyttan.

1985

Även detta år var det full rulle på KMJ. Nu var all rälsläggning klar, förutom Yxö-linjen. Tack vare Urban växte landskapet fram med stationshus och industrier. I september började vi med trafikdagar en gång i månaden, en tradition som står sej än i dag, 14 år senare. KMJ utökade verksamheten utanför klubblokalen. Första Norgeresan gick till Bergen over Finse och en bilutflykt Bergslagen runt lockade tio deltagare. Trivselkvällarna hemma hos någon där vi njuter av mat, dryck, diabilder, video m m började även de under hösten 1985. Detta var det år vi blev en allsidig tågförening, som inte bara gav treetexdamm i lungorna. Det märktes på medlemsantalet, som ökade från 12 till 22, och närvarofrekvensen.

1986

Konkurrensen från JÅÅJs fullskaleverksamhet märktes allt mer. Byggtakten sjönk kraftigt. Trors detta byggdes stora delar av elsystemet och en hel del landskap. Fr o m september minskade vi mötesverksamheten till en byggkväll i veckan och en KMJ-helg i månaden.

I april arrangerade vi en resa med elmotorvagn X16 till Karlsborg i samarbete med Svenska Motorvagnsklubben och Norgeresan gick detta år till Verdal over Røros og Trondheim.

1987

Under föreningens tionde verksamhetsår blev det relativt lite gjort på KMJ. Höljerud revs upp för en total ombyggnad och linjen Höljerud-Malmå kortades ned från ca 20 m till ½ m tack vare en tunnel genom väggen. KMJ-helgerna med trivselkväll på lördagen och trafikdag på söndagen bibehölls dock i oförändrad omfattning. Norgeresan gick till Kragerø och Fagernes.

Ett stort antal av föreningens medlemmar var aktiva i "stortågsverksamheten" i JÅÅJ. Tyvärr uppstod det slitningar inom JÅÅJ vilket resulterade i att ett antal medlemmar lämnade den föreningen efter ett årsmöte. Man beslöt senare att starta en ny verksamhet med egna lok och vagnar. Denna verksamhet organiserades som en egen sektion inom KMJ. Sektionen bildades i en restaurangvagn i eget tåg på Bergslagsbanan Kil-Ställdelen på föreningens 10-årsdag den 14 december 1987. Denna sektion fick namnet Värmlandståg. I och med det började en ny epok i föreningens historia!